Grof [gróf D. Si.; sonst grâf] m. Graf. | | Mark-graf m., f.: 'Eichelhäher', Mar(k)graf [ RO-Odh NW-Weish/S FR-Tiefth], -grof [RO-Lohnsf KB-Eisbg Göllh Harxh Orb Heeger Tiere II 10], -groff [ KB-Weihf], -gruf [RO-Alsbr Hochst Schweisw KB-Dreis Einsth Morschh Standbl], -gro [ KB-Bennhs], -gräf [ KB-Weitw Zell], Mär(k)grof [ KB-Gauh], -gruf [ KB-Morschh], Märgeroff [ KB-Boland], Mar(k)grub [verbr. NPf (nördl. KL-Ottbg — KB-Bubh östl. KL-Ottbg — RO-Rehborn) NW-Ellstdt PfId. 91 NPfGV 3. 3. 1926], -grob [ RO-Börrstdt], -gräb [ RO-Obd], -gruw [ RO-Hochst], Märgrub [ RO-Duchr]; Syn. u. Verbr. s. PfWB Häher 1 a, K. 184. Genusangaben: m. RO-Alsbr Duchr Ebbg Finkb Hochst Obd Schmalfhf Sippf Steinb KB-Kriegsf, f. KU-Nußb RO-Als Dielkch Kalkof Imsw Münstapp Nd'mosch Ransw W'grehw Würzw KB-Bennhs Dannfs Kriegsf NW-Ellstdt. — Zur Etym. s. E. Christmann in: ZfVk. 1930 NF II, Heft 1 217 ff. — Südhess. IV 544 bei [Bd. 4, Sp. 1189] Markolf; RhWB Rhein. V 881 ff.; DWA XV, K. 1. | | Graf [Krûf Z. Betschd.; Pl. –ə] m. Graf. — Schweiz. 2, 707. Bayer. 1, 987.[Bd. 1, Sp. 270b]
|
| | | | |