Wörterbuchnetz
Netz-Navigator
 
 ElsWB Brakonnie(r) (Bd. 2, Sp. 185b)   LothWB Brakunie (Bd. 1, Sp. 60a) 
  Brakonnie(r), Brakonnierer [Pràkònjé Bf. Hag.; Pràkonjé Illk.; Pràkonjər Hlkr. Ndhsn. K. Z. Han. Lobs.; Prakənìərər Dollern] m. Wilddieb. Jeder Bur is e bissl B. Illk. — frz. braconnier.

 

  Brakunie [brakunié fast allgem.] m. 1. Wilddieb. 2. einer, der alles schießt, was ihm vor die Flinte kommt.  ElsWB els. 2, 185 Brakonnie(r); frz. braconnier.