| Wörterbuch der deutsch-lothringischen Mundarten | ![]() | ||
raffeniert bis Raiber (Bd. 1, Sp. 400a) | |||
raffeniert, adj. Ragu, m. räh, adj. Rähert, m. rähzich, adj. Rahm rahmech, adj. rahmeⁿ, intr. v. ab-rahme Rahmen, m. Raiber, m. Raiberhehl raibisch, adj. raiwisch, adj. Raieⁿ, Pl. Rambar Ramblä, m. Rambo, m. Rambur Rämer, m. Ramm, m. Rammeln, Pl. rammleⁿ, tr. v. ramoren ramoschtern, intr. v. Rampar, m. Rambar-retscher, m. Rambare-schissre Ramplassang, m. ramplassiereⁿ, tr. v. rampo, adj. rams, adj. Ramsch, n. ramscheⁿ, intr. v. ran, adj. Rän I, f. Rän, m. Ränbo Ränwasser Ränwedder Rä(n)-wend Ränge-wurm Ränge-wolge Rän, f. Rän rän Rand I, m. Rand Rändel, m. ränen, intr. v. räneⁿ Ranft, m. Rang, m. Ranglo, m. rangseⁿ, intr. v. Rank Ränke, Pl. Rankel-stän, m. Rankelter, m. Rankeⁿ, m. ranlich, adj. u. adv. ranschiereⁿ, tr. v. ranschiert, adj. Rant, m. Ranten, m. Ranzeⁿ ranzen, intr. v. ranzich, adj. ränzich, adj. u. adv. Ranzion, f. Rapp I, m. Rapp II, f. rappech, adj. Rappel, f. Rappelkaschte Rappen, m. rappen, tr. v. rappleⁿ, intr. v. rapplich, adj. Rapport, m. Rapporte-dräer Rapportmächer Rabore-machersch rappsen, tr. v. rar, adj. Rarität, f. Räs Räs-bengel, m. Räs, f. Rasch, f. Rasche, f. raschiereⁿ Raschma, m. Raschpel, m. Rascht, f. Rascht raschten raselen, intr. v. raseⁿ, intr. v. rasibüs, adv. |
| ||
| © 2002—2010 by Kompetenzzentrum für elektronische Erschließungs- und Publikationsverfahren in den Geisteswissenschaften an der Universität Trier Home | Impressum | Kontakt | ![]() | ||